onsdag 6 oktober 2010

on Leave a Comment

Aldrig får man vara riktigt glad

Måndagens hyfsade löppass följdes av tisdagens smärtor och en onsdag där löpning är struket från schemat. Ena stunden har man ont i vristen, för att nästa ha ont i vaden. Jag har aldrig varit med om att det varit så svårt att lokalisera smärtan. Vi får se var smärtan sitter imorgon...

0 kommentarer:

Skicka en kommentar